Mogán sett uppifrån |
I torsdags blev det en kortare tur uppåt berget. Jag bor i Mogán igen förresten, och körde alltså mot San Nicolás, dock utan minsta avsikt att köra ända dit för då ska man ju hem igen därifrån gubevars, och en sån tur fick allt vänta.
På väg uppåt! |
Ovanligt grönt! Det kom ju en skur för några veckor sen, som dränkte Telde med omnejd.. |
På toppen var jag inte riktigt nöjd så jag tog en tur ned mot Tasartico, vääldigt fin väg, både asfalten och omgivningen, men när skuggorna började bli längre insåg jag att det var dags att vända, det blir faktiskt mörk även om det är varmt. Konstigt.
Nåja, upp för relativt branta backar igen och så äntligen den grymt härliga belöningen för allt slit. Från toppen är det bara att sitta och bromsa och svänga nästan hela vägen hem igen, alldeles fantastiskt. Eller, det kommer faktiskt några uppförsbackar längs vägen men det är bara bra för blodcirkulationen.
Första turen på min lilla lånecykel avklarad, och förutom en rätt märklig konstruktion i bakre växelföraren, som får kedjan att skrapa mot en liten klack vilket stör tystnaden, så var det en sjyst liten cykel av helt rätt sort. Dvs Orbea. Lite tung men tja, det blir ju bra träning på det viset.
Fint i eftermiddagssol-diset |
Den här lilla stavhopparen har vi sett förr |
Här kan man braka ner till San Nicolás i en väldig fart |
Eller ta åt andra hållet... |
Mot Tasartico blev det! |
Växtkraft! |
Ännu grönare på den här sidan |
Nu med aloe i förgrund! |
Och kaktusar. Inte peta på de röda bollarna - fast de ser roliga ut, har jag lärt mig dyrt.. |
Här vid casas blancas var det vänddags, hem innan mörkret har jag också lärt mig, på samma sätt. |
After bike delux: kikärtor, oliver och öl från SPAR |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar