Laglöst Soria

Idag tänkte jag kolla om den där fåniga skylten betydde nåt eller inte. Så mot Arguíneguín styrdes kosan och därifrån in i landet på den i stort sett enda platt som ön erbjuder - 11 km ungefär (och ja, man möter tempocyklister där).

Mot Soria

Här börjar klättingen!

Och här fortsätter den; bästa biten -
stängd för cyklister har nån hittat på

Kanske var det bara en varning, eftersom
den är lite jobbig?

Sen börjar klättringen upp mot Soria och som vanligt är det svårt att låta bli att fota skylten. Så varför låta bli, det blev en femtitolfte. Vet inte varför men det är roligt med skyltar.

Jag tyckte nog att det gick ovanligt trögt, kanske hade den förestående icke-cyklingen med saken att göra men jag vill gärna skylla på att det var varmt, eller nåt annat som tar fokus från ”dålig form”.

Så i t-korset där man kan fortsätta uppåt eller framåt konstaterade jag att det satt en ”cyklister nej tack” skylt här med, och fortsatte framåt. Men bara för att fylla på drickaförrådet gubevars, lite senare var jag tillbaka. Icke att en fjösig skylt skulle stoppa mig från en av öns i mitt tycke bästa klättringar – särskilt som min vän poliskonstapeln i byn inte hade hört talas om nån avstängning för cyklister.

Min teori är att det är ”jeep-safari-firman” som har satt upp dem, för att slippa vara ute längre än nödvändigt med sina ”äventyrliga” gäster som de åker runt med, bland annat just här - jag har mött dem ofta. Såklart det är jobbigt för dem att behöva sega sig ett tag bakom en gnetande cyklist, det gör sig inte bra på actionfilmerna de spelar in från bilarna och säljer till sina dare-devils till gäster som är crazy nog att åka öppen jeep på asfalterade vägar…

Ja, jag är taskig och fördomsfull men det här är min blogg. Och vägen var precis som vanligt, dvs grymt härlig och klättrig, finns ingen anledning i världen att förbjuda cyklister där. Den är som gjord för cykling! Jag som trodde den var trasig och att skylten var för min skull. Fyy. Jag ska skvallra för polisen, jag är säker på att skylten är bull.

Nåja, annars inget nytt under solen, jag fortsatte uppåt efter Soriaklättingen, upp till Ayacata och sen vidare till Cruz Grande och via San Bartolomé hem. Dvs nästan samma runda som i förrgår, runda slängar 10 mil – lite kortare denna gång eftersom jag inte körde över Mogán, men istället tog en bonus runt Soria.

Så en bra tur, finfint väder och väl hemma hade mamma gjort sangria! Satt som en smäck efter stretch och dusch. Jo för det var alltså mamsen som var min kommande inneboende i förra inlägget. Hon hoppade på spontan-tåget hon med, och kom efter som en rekyl så snart jag rekat läget; - visst fanns det plats för en till J Så nyss hemkomna från lokalrestaurangen tog jag en stund jobb, lite blogg och nu govänner är det gonatt. Igår blev det förresten bara en kortare tur, inget att berätta om.

Imorrn är ny dag med mer jobb och nya mål. Till dess!

För det kan ju inte vara utsikten det är fel på.
Och att vägen är sliten spelar ju mindre roll uppförs.
Nä det där var en vissen skylt, skit i den är mitt förslag.