(H)elfel

Nja, tisdagen innebar inte alls någon rappare cykling, snarare blev det en synnerligen märklig dag. För att inte ägna hela inlägget åt hur dagen startade så kommer snabbversionen här: Det brann. Inte i benen efter ett hårt pass utan på riktigt alltså, och utav bara hoppsan dessutom. Jag vaknade efter ca en timmes sömn av att det bankade på ytterdörren. Hårt och jättemycket. Till slut efter att ha önskat vem bankaren nu än var lite drygt dit pepparn växer men utan resultat så galopperade jag ned för trapporna för att kolla vad som var så jäkla viktigt, drog på min allra barskaste min och mötte… eld. I hallen alltså. 

Det var en gång.. ett halltak som var kritvitt

Det var inte alls någon som bankade på dörren utan det var elcentralen som brann med full kraft och brakandet var pulserande explosioner av elbrand och inte alls någon som ville komma och hälsa på. Nu skulle jag ju inte ägna hela inlägget om detta så jag lämnar det med att vi kom jäkligt fort på fötter, Henrik som hade lite mer sinnesnärvaro än jag fick stopp på brinnandet med en handduk och en stund senare hade vi lokalpolis på plats, sen brandkår (som dock inte lyckats få med sig brandbilen ned för den krokiga smala vägen vi bor efter så de fick väl traska eller nåt) och lite senare även en rätt brydd husägare. 

Grannen, som vi pratade med först var dock av det coolare slaget, han sa betryggande att han var på väg till jobbet nu men allt var lugnt, för han hade ringt Pepe. Pepe skulle komma, eftersom brandkåren var på utryckning i San Mateo. Troligtvis var Pepe elektriker, det var lite oklart. Sen kom grannens fru med två stearinljus och då var ju allting bra igen. 

Om det inte just brunnit i elcentralen, var kallt och ösregnade ute och stank av smält plast i hela huset så hade det varit en rätt rolig fars. 

Bättre väder i Las Palmas.
Mot El Corte Inglés!

Kryck- och strandpromenad längs Las Canteras

På hemvägen hittades får.
Får betyder tvärstopp och ut ur bilen.

Tyvärr får man bara se men inte röra, fegis-får

Hur som helst så var vädret ett cykelovänligt elände (vilket förmodligen var anledningen till brasan; att det runnit in vatten i elcentralen) så efter en frulle med kaffe kokat på gasolkök drog vi iväg till Las Palmas för att få lite luft och distans till det hela, gick på El Corte Inglés och köpte en brandvarnare och lite annat. 

I Las Palmas var det varmt och skönt och efter en stund började det kännas ganska overkligt hela historien. 

Vi lunchade och fikade och tog finvägen hem över Moya och väl hemma igen så funkade allt igen och mesta röran var undanstökad. Halltaket behöver en ommålning och en svag lukt hänger kvar lite nu och då men annars allt borta. 

Lite väl mycket spänning i tillvaron den här dagen alltså men om den här resan inte var oförglömlig redan innan så blev den ju det med besked nu, och som tur var utan några allvarligare bedrövelser. 

På onsdagen var vädret på bra humör igen och det var dags för jobb och en cykeltur, men det tror jag ska få ett eget inlägg, det här märkliga inslaget kan behöva ett alldeles eget för sig själv.