Gofio

Här har jag börjat dagen på ett kanariskt sätt, med Gofio istället för gröt. Man måste ju variera sig och ta seden dit man kommer. Gofio är finmalen rostad majs (i det här fallet, finns andra varianter) som man om man är kanarier använder till nästan vad som helst; knådar nåt brödliknande av, blandar med ost eller vin, reder soppan eller efterrätten med, gör.. gegga av som man saltar eller sötar efter behag och äter direkt eller har som tillbehör till.. ungefär vad du än kan komma på. Nå, jag kanske inte kommer ta efter dem i allt, men utblandad i kall mjölk påminner det om hur mjölken smakar i en cornflakesskål efter ett litet tag och det är ju inte så tokigt.

Lättrost - för oss nybörjare

Imorse kände jag mig dock lite modig och micrade en skvätt, för jag har fått lära mig att den även kan drickas varm, men vips blev det gröt och inte varm dryck.

Tja, varför inte, tänkte jag och gjorde gröt av alltihopa. Det vore ju bra att hitta nåt alternativ till havregrynsgröten eftersom mina medhavda gryn ändå inte kommer räcka, och de som säljs här är mer åt det rostade hållet som passar bättre att ha till müsli och inte göra gröt av. Men det blev inte riktigt samma sak. Havregrynsgröt mättar bättre och är lite mer att tugga på (särskilt om man använder såna där müsli-gryn, då blev det rena tornisterfyllningen, blärp).

(Och för er som inte vet vad en tornister är så är det en sån där portabel krubba som man helt enkelt knäpper runt nacken på sin Jolly Bob - mycket praktiskt när man är på resande fot och är en cowboy eller droskförare. (Kanske vore nåt att testa även för alla småbarnsföräldrar därute? Tänk så mycket mindre spill och kladd på bordet på det viset.. ))

Den här var åtminstone trösterikt god, en liten vaniljkräm
kunde man ju få, när det nu var så synd om en..

Hursomhelst, då innehållet är enbart majsmjöl och ursprunget är indianföda från tiderna då det inte stod skinksmörgås på menyn alltför ofta så är smaken inte helt överraskande lite torftig, men eftersom det ska vara så rysligt nyttigt, fullproppat av fiber, kalcium, magnesium och järn bara för att nämna något så borde det ju vara helt perfekt som cyklisttillskott, även om GI-anhängarna säkert får blodsockerrusning av bara tanken.

Jag kommer nog i alla fall hinna bli av med min majspåse under tiden jag är här, men det lär bli i form av kall mjölkdryck. Grötersättningen får jag hitta på annat håll.

Jag har fö varit magsjuk i några dagar, därav dåligt med cykelinlägg och skrivande överhuvudtaget på sistone. Efter långturen i lördags blev det bara en kort fikatur till Ayacata i söndags innan katastrofen var ett faktum, och jag har vackert fått stanna inne fram tills nu. Men nu ska jag dra på mig lycrastället och se om vilan kanske tom har gjort lite gott.

Bytt sadel har jag gjort också. Nog för att Prologon som satt på var riktigt sjyst och över förväntan, men jag tror helhjärtat på musfrihet så nu har Rose:n samma sadel som alla andra i stallet.

Ny sadel - snabbare hoppas jag!

Som avslutning slänger jag in lite bilder på mitt närområde, det råder visst fortfarande lite oklarheter kring förhållandet mellan Tejeda och La Degollada, så jag har fotat från alla håll.