måndag 14 januari 2013

Mer cykling, och lite annat

Söndagen började stillsamt, jag unnade mig att fnula runt lite i mitt nya hem och först framåt eftermiddagen rullade jag ut i närområdena. Det började med en rejäl näsknäpp; i La Culata väntade den brantaste landsväg jag någonsin mött tror jag. Det var bara att kliva av, inte en chans, jag hade inte fixat det med mountainbike ens. Så så mycket för den formen som jag trodde var relativt hygglig. 

Det var ju just en snygg start, men som motvikt vågade jag knappt åka utför sen heller. - Inte bara otränad utan feg också alltså, hurra. Vägen slutade hur som helst i en stig så det var bara att vända. 

Lat o feg - ser rätt nöjd ut ändå
Därefter gick det bättre; till topps! På toppen av Pico de las Nieves blev det några utsiktsbilder men jag konstaterade att man hellre kan vända lite innan - sista biten är mest dålig väg och det blir faktiskt inte tjusigare bara för man kommer ända upp. Nåja, check. Rullade hem via baksidan av berget för att kapa lite tid och hann precis innan solen trillade ner - det går fort på slutet. 

I Tejeda var mandelbageriet öppet överraskande nog en söndagskväll så jag passade på att shoppa med mig lite av traktens stoltheter. Jag bor alltså mitt i mandelmeckat och allt med mandel är lokala specialiteter. Satt som en smäck till kvällskaffet och jag tänker tro åtminstone ett par dagar till att allt cyklande försvarar lite utsvävningar av den här sorten. Jag lär väl märka när resåren börjar spänna..

Måndagen bjöd en lite längre tur, mötte upp en bekant i San Bartolomé där vi började med en fika, lunch kanske med tanke på tiden, och sen via Santa Lucía vidare mot Ingenio. Vi hörde att vägen skulle vara stängd längre fram men valde att strunta i det och det var helt rätt beslut. Visserligen fick vi vända lite pang bom mitt i alltihop men vägen var annars superfin åt båda hållen med skön vind och nylagd asfalt så det var inget vi ångrade. 

Hann hem medan det fortfarande var ljust och varmt vilket var trevligt som omväxling, och som grädde på moset kom José Antonio förbi med några apelsiner från sin egen lilla odling som han berättat om på vägen hit. Det kändes väldigt hemtrevligt och omtänksamt, och fina var de också. 

På kvällen tog jag en promenad in till Tejeda, dvs närmsta stad. Det tar en kvart till mataffären och den har allt man kan behöva så jag shoppade på mig lite allt möjligt – lika bra att göra sånt när man orkar, vem vet vad morgondagen kommer innebära…


På väg till stan
Så här fin mjölk har vi sannerligen inte hemma...
Huvudgatan (enda, faktiskt) i La Degollada.
Trådlöst? - nej tack.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar